Musik påverkar vill du veta hur?

 

 

För snart tre år sedan kom vi i kontakt med Centrum för Tjänsteforskning på Karlstads Universitet. Kort kan man säga att de är specialiserade på att utveckla tjänster genom att analysera hur vi som kunder beter oss i olika situationer. Vi är själva barnsligt förtjusta i att ta reda på hur musiken påverkar oss så det har blivit ett intressant samarbete så här långt.

 

I min hand idag håller jag en licentat uppsats från Pernille K. Andersson. Boken är resultatet från en lång tids analyserande av fakta från studierna som handlar om hur musiken påverkar oss i kommersiella sammanhang. Och vad det är som får att anta ett närmande eller undvikande beteende. Och det är just det arbetet handlar om i t.ex. butiksmiljö. Hur kan vi få kunden intresserad, engagerad och verkligen tar sig tid att undersöka varan? Delar av resultatet presenterades på Retail-mässan i Sollentuna i våras, men är nu äntligen är klar.

 

Boken ger förståss svar på de fakta som undersökts, men även upphov till nya frågeställningar som är intressant att gå vidare med. Vill du veta mer om vad detta kan innebära för dig så kontakta oss. För är det något vi gillar att prata om så är det just detta.

 

Lycka är..

Lycka är..

Lycka är att varje måndag komma till en överfull spinningsal, fylld med träningssugna deltagare som förväntar sig det bästa!

Lycka är att för mig på ett enkelt sett kunna leverera det bästa!

Lycka är att deltagarnas upplevelse är att man levererar det bästa!

Lycka är när deltagarna säger att musiken är den bästa!

Lycka är att kombinera jobbet på MusicPartner ihop med Sats som cykelinstruktör är den…

 

Hos Gramo på Karl Johan

När jag var 15 drömde jag om att vara gitarrist i ett band. Nu ville alla kompisar också spela gitarr för det var coolast så vi fick kompromissa och jag fick leka basist istället. Hade vi kommit längre än till dröm och gjort en hit hade vi kunnat fått kulor för det. Pengarna skulle då för min del som basist kommit ifrån organisationen SAMI som samlar in dessa från bland annat företag som spelar musik. Enkelt förklarat ser de alltså till att de som använder min låt ger mig en ersättning för det. Dom hade vi förresten hos oss på kontoret förra veckan och efter lite kul idéer så är jag idag på Karl Johan och pratar med den norska motsvarigheten som heter GRAMO. Hängde du med nu så har du räknat ut att en norsk gitarrist får sin ersättning härfrån. Men när jag kliver in genom dörren blev jag lite förvånad. Det var helt... tyst. Hur var den där historien med skomarkarns barn... 

 

Vi har en Magic Man

På MusicPartner finns en kille, vi kan kalla honom Keivan, mest för att han heter så. K1 som han gärna förkortar sitt namn är en jäkel på teknik och tekniska lösningar. Dessutom har han små men naggande bra marknadsförings kunskaper i sin kropp. Idag har K1 varit vad man på hockeyspråk skulle kalla "het". Funktioner och finesser har har levererats på löpande band. Det känns otroligt bra att den magiska mannen som är här för att utveckla gör det han ska, nämligen utvecklar. För vad är en tjänst om den inte utvecklas?

Det är såhär vi jobbar (läses med fördel om du växte upp på 80talet)

Nostalgi kan vara bra, det kan vara träigt, tråkigt, eller helt enkelt bäst som denna fantastiska uppfinning är. Kassettband. Två sidor a 45 minuter, där det gick att via radion spela in musik eller annat man gillade. Varje låt var ofta eller alltid följt av ett ord eller några bokstäver från radiorösten som sände, man hann liksom inte med att stänga av. När man ville göra något riktigt bra, så gjorde man ett blandband, det bästa samlat under 90 minuter och hade man en modern kassettbandspelare så vände den dessutom bandet automatiskt.

Det är så vi jobbar idag, vi gör blandband. Vi hittar den rätta musiken och sätter ihop den till dig dessutom har vi en modern version av den sidvändande kassettbandspelaren så du behöver inte göra något mer än att slå igång din anläggning. Resten tar vi hand om. Nostalgi när den är som bäst, med en modern twist singerat MusicPartner.

 

Music non stop

Idag har vi haft en helt galen dag. I morse kom det några paket med musik, ungefär som en tidig julafton med andra ord. Vi lyssnar alltid igenom all musik, normalt sett så är leveransen av musiken bra, men idag var den helt fantastisk! 

Idag har vi njutit av skön raspig och rökig soul, vansinnigt bra house och ren, enkel Engelsk pop. Musiken hamnar i våra befintliga kanaler redan under veckan och vi har sparat en del musik till de nya kanalerna som vi håller på att bygga upp. En väldigt bra start på veckan med andra ord.

 

 

Tillbaka till skolbänken..

I måndags var jag tillbaka till min gamla gymnasieskola, Tingvalla. Många minnen passerade revy när jag närmade mig entren. Men denna gång var det inte som elev, utan som lärare! I Eken hålls yrkesutbildningen för kommande ledare inom handeln och på schemat står nu "Musikens påverkan på konsumenten". Det blev intressanta diskussioner om hur det fungerar idag och färgstarka exempel på vad som händer med kundreaktionen när det går snett. Mycket nya tankar föddes hos eleverna när de förstod kraften i att använda musik på rätt sätt, i både verksamhet och marknadsföring. För min del kan jag inte ha roligare, att prata om en passion i timmar och ingen avbryter... På fredag är det dags igen :)

Musik på mötesplatser

Jag tillbringade gårdagen i Hufvudstaden. Möten, människor och bilköer i en härlig blandning. Allt oftare sker möten utanför den ordinarie kontorsmiljön. Istället för att sitta på kontoret så går man ut, till kafeét eller till restauranger och har sina möten. Ett kafé är med andra ord inte bara ett kafé längre utan även en mötesplats där kontakter knyts och affärsavtal sluts. Ibland, elller till och med ofta så undrar jag om kaféägarna själva vet det?

 

Kaffet på bilden har inget med inlägget att göra, den är gjord av blogginläggets författare och serveras alltid till väl genomtänkt musik :-)

Undet gårdagens två möten upplever jag två stora olikheter. Om man bortser från att (eller ska man göra det?) det första stället har en tuggumituggande tjej i 20årsåldern bakom disken. Hon bryr sig mer om sina kompisar vid sidan av disken än oss som vill beställa. Det vi får serverat, eller mer slarvigt upplagt i en hög, är inte särskilt bra. Kaffet är för varmt, bakverken allt annat än nyproducerade och borden visar tydliga spår av vad dom förra gästerna åt och drack. Vi hamnar under en högtalare, musiken är skränig, störande och påträngande. Det är svårt att hålla fokus på samtalet, vid varje låtbyte ser man hur övriga gäster ger högtalarna mer uppmärksamhet än sina fika/mötes kamrater. Vi lämnar stället, ofokuserade och inte särskilt nöjda. Om jag kommer att gå tillbaka? Nope.

Det andra mötet är det första mötets motsats. Snygg genomtänkt miljö, tjejen bakom disken verkar faktiskt vilja veta hur vi mår när hon frågar! Hon ger tips om vad hon tycker passar att äta till det vi valt att dricka. Det vi får serverat är bättre än på första stället. Borden är rena, trots att vi vet att kafét är välbesökt vid den här tiden på dagen. Stolarna är sköna, musiken genomtänkt, den finns där men vi märker inte så mycket av den. Den är skönt mixad och ljudnivån är densamma under hela mötet. Vårt affärssamtal avbryts när samma tjej som serverade oss kommer och frågar vad vi tycker om det vi ätit. Hon berättar samtidtgt om kaffet som dom nyss fått in, hur bra det är som espresso. Strax efter vi har sagt: Jaha, så har vi fått dom serverade vid bordet, och ja dom små enkla espresso vi fick var fantastiska. Vi lämnar kafét, får ett: Hej då på er, välkomna tillbaka från tjejen bakom disken, artiga som vi är svarar vi också Hej då! När vi öppnar dörren är vi väldigt nöjda, både med mötet och med servicen, kaffet och musiken. När första foten sätts i trottoaren utanför så har till och med solen börjat lysa.

Pär Johansson, MusicPartner

Prata med din granne...

Förra veckan var det kundresa och det är tåget som gäller när det är långt. I måndags var det dags igen och på vägen från Malmö blev jag sittande i Katrineholm. Trots mitt yrke har jag full respekt för att det ska finnas tysta platser och miljöer, men Katrineholm's station är inte en av dom. 35 minuter tillsmmans med 5 personer göra att man skapar en pakt att inte bryta tystnaden, och den som gör det iakktar man, utan att avslöja det, för ingen vill ju verka nyfiken... Lite miljöljud hade gjort det betydligt enklare att bryta isen och till och med kanske prata med den som sitter bredvid. Men ska alla höra vad vi pratar om så är det bättre att vara tyst och anonym. Du kanske tycker jag är inbunden, men jag har nog bara format mig efter ett vanligt svenskt beteende. Är det så att Sverige behöver mer bakgrundsljud än tex Italien där är mer öppen och impulsiv för att lättare bryta isen? Eller behöver svenskarna kanske våga ta ut svängarna lite mer. Det ena är lätt ordnat, det andra tar nog längre tid...

 //Fredric